Hoppa till innehåll Vad är KPI? Allt du behöver veta om konsumentprisindex och inflation
Skriven av: Anton | Publicerad 23 Februari 2024
Har du någonsin undrat över den osynliga kraften bakom ekonomins svängningar? Konsumentprisindex (KPI) är inte bara en siffra – det är en nyckel till att förstå hur våra ekonomiska beslut påverkar vår vardag.
Vad är KPI?
KPI står för konsumentprisindex och är ett index som visar hur kostnaderna för privatpersoner förändras över tid. Indexet byggs upp genom att man har ett basår med priser som man utgår ifrån och sedan jämför med åren efter (formeln är i närmsta bild). Då kan man se prisförändringarna över tid, vilket är vad vi kallar för inflation.
Ett exempel: Ett exempel: Ifall mjölk kostade 10kr år 2010 och 11kr ett år senare får vi att KPI (konsumentprisindexet) blir 110, om basåret är 2010. Från detta kan vi då säga att inflationen för mjölk är 10%. KPI täcker oftast ett helt lands prisförändringar, vilket är varför den har fått namnet, konsument- prisindex, även om principen fungerar på samma sätt för enskilda produkter.
Dessa beräkningar görs av Statistiska Centralbyrån, SCB, och är lite mer komplicerade eftersom alla olika varor som köps av personer måste tas i beaktning. För att ge en representativ bild av hur inflationen utvecklas för gemene man utgår SCB från KPI-korgen. KPI, och därmed också inflationen, publiceras varje månad på SCB och är grunden till hur penningpolitiken skall styras av riksbanken, vad nästa styrräntan blir.
Hur beräknas KPI:n?
KPI-korgen är grunden till hur SCB kan mäta prisförändringarna på ett representativt sätt för varje svensk. Genom olika undersökningar kan man fastställa svenskarnas konsumptionsvanor och därmed skapa en korg på vad som spenderas mest på, KPI-korgen.
År 2023 byggdes KPI-korgen upp på det sättet som bilden till höger visar. En prisförändring av boende kommer att påverka mer än en prisförändring av utbildning eftersom det är större kostnader för boende än för utbildning.
Ett exempel: Ifall boendekostnaderna skulle öka med 10% och hyran är på 10 000kr kommer det nya priset bli 11 000kr. Ökning med 1000kr. Ifall utbildningskostnaderna skulle öka med 10% och ursprungligen kosta 200kr kommer nya priset bli 220kr. Ökning med 20kr.
Trots att inflationen är 10% i båda fallen så påverkas man inte lika mycket av inflationen på de mindre kostnaderna. Därför viktar SCB KPI:n på detta sätt för att ge en korrekt bild av hur ekonomin utvecklas.
Skillnaden mellan KPI, KPIF, KPIF-XE och HIKP
KPI. Det absolut vanligaste för att mäta inflationen är just KPI eftersom det är det bredaste av alla mätningar. Den täcker allt från räntor, energi och boendekostnader. Trots detta kan KPI har sina nackdelar inom vissa områden vilket är anledningen till att man även har andra mätningar.
KPIF. För många svenskar är boendekostnaderna de allra största i utgifterna. Framförallt kostar bolånet otroligt mycket, och ännu mer när räntorna går upp. Eftersom det kan ha en stor inverkan på hur inflationstakten ser ut har man skapat en annan mättning, KPIF, då man utgår från en konstant ränta. Det kan ge en bättre bild av hur inflationen faktiskt utvecklas när räntorna går upp och är det måttet som riksbanken använder när de bestämmer den nya styrräntan.
KPIF-XE. Energipriserna var otroligt höga under 2022 och har en stark tendens till att flukurera från låga till höga priser. Eftersom energin är nödvändig bidrar den med en ganska stor del till KPI-korgen, och därmed också inflationen. För att underlätta beräkningarna av inflationen väljer man att exkludera energi i KPIF-XE för att få en bild över hur annat utvecklar sig.
HIKP. Den stora skillnaden mellan de andra måtten och HIKP är på sättet som de är uppbyggda på. KPI utgår från KPI-korgen som förändras från år till år medan HIKP utgår från en fastkorg som inte förändrar innehållet pga konsumptionsvanor. Måttet används till att internationella jämförelser och är grunden till ECB:s beslut i Europeiska styrräntan.
Hur påverkas börsen av inflation?
Vid en större ökning i inflationen, som under perioden 2022 til 2023, kommer riksbankerna runt om i världen att höja räntorna. Det som händer är att alla privatpersoner och företag får större utgifter, eftersom det blir större räntekostnader. Företagen kan slutligen behöva avskeda personal och privatpersoner kan behöva minska icke-nödvändiga utgifter. Det blir en minskad efterfrågan generellt över marknaden vilket leder till att företagen får en sämre omsättning. Enkelt uttryckt blir det sämre ekonomiska lägen vilket i huvudsak är vad som påverkar börsen överlag och företag i synnerhet.
För att sammanfatta har inflationen oftast ingen direkt negativ påverkan. Trots detta leder inflationen till förhöjda räntor vilket i sin tur ledet till högre kostnader som påverkar börsen negativt. Inflationen är alltså inte direkta orsaken även om det kan uppfattas på det sättet. Ända är det viktigt att hålla koll på utvecklingen av KPI eftersom hög inflation kommer att leda till en recession.
Vem rapporterar inflationsdata?
Oftast rapporteras KPI:n utvecklingen och inflationsdatan av landets statistikmyndighet. Nedan kommer en lista på olika länders statistikmyndigheter och var det går att hitta inflationsdatan.
Sverige: SCB
USA: U.S. Bureau of Labor Statistics
Storbritannien: Office for National Statistics
Tyskland: Statistisches bundesamt
Frankrike: Insee
Kina: National Bureau of Statistics of China
Indien: Mospi
Avslutningsvis
Konsumentprisindex (KPI) är ett viktigt mått på inflation, mätt av SCB och baserat på svenskarnas konsumtionsvanor. Det används för att övervaka prisförändringar och påverkar penningpolitiken. Inflationen kan påverka ekonomin genom höjda räntor, vilket kan minska efterfrågan och påverka börsen negativt. Att följa KPI:n är avgörande för att förstå ekonomins hälsa och förutse eventuella effekter av inflationen.
